The Wolf of Snow Hollow (2020)
En småstadssheriff kämpar med ett misslyckat äktenskap, en rebellisk dotter och ett odugligt team av poliser i uppgift att lösa en serie brutala mord som inträffar vid fullmåne.
Jim Cummings står inte för bara manus och regi utan han spelar även huvudpersonen i The Wolf of Snow Hollow. Han kliver in i rollen som John Marshall, en överansträngd sheriff med taskiga alkoholvanor. En frånvarande förälder med kort stubin som mestadels bara bryr sig om sig själv, men framförallt sin karriär. Han är den typiska personen som ständigt försöker fly ifrån sin skugga. En person som frekvent försöker övertala sig själv om att han inte är ett rövhål, vilket är svårt för det är nästintill det enda han är.
Personalen i polishuset är inte av starkaste kaliber. Det är lätt att bli arbetsskygg i en by där brott är lika sällsynt som en nykterist. John Marshall arbetar under sin far (Robert Forster) som har arbetat inom poliskåren under i princip hela sitt arbetsliv. Det är en gubbe med blåsljud i hjärtat men som inte vill inse att det är dags att slänga in handduken. Olyckligtvis sker det såklart ett antal underliga mord i byn tätt inpå varandra. Ett scenario som inte är idealiskt för en sheriff med hjärtproblem och en tröttkörd son som är lika samarbetsvillig som en ilsken bebis i polisuniform.
The Wolf of Snow Hollow bjuder på mycket energi och rappa dialoger. Karaktärerna är finslipade och det är definitivt en av filmens huvudsakliga styrkor. Manuset är av kvalité men blir tyvärr lite av en skugga till karaktärerna. Det saknas stundtals effektivitet i vändningarna. Den mystik som filmen vill fånga finns inte riktigt där och därför är man inte lika engagerad i handlingen. Men, slutet möter oss med kraft och vi får ett avslut som toppar förväntningarna.
The Wolf of Snow Hollow arbetar mer för utvecklingen av huvudkaraktären. Ingen djupdykning men, ett mer arbetat område än något annat. Maskulinitet, föräldraskap, identitetskriser, raserade äktenskap, det är ett fåtal av de huvudämnen filmen rör sig kring. Det som gör filmen unik är att man väljer att möta det seriösa med en otroligt välbalanserad mörk humor. För visst känns det bättre när vi kan skratta åt livets elände ibland?
4/5
Jim Cummings står inte för bara manus och regi utan han spelar även huvudpersonen i The Wolf of Snow Hollow. Han kliver in i rollen som John Marshall, en överansträngd sheriff med taskiga alkoholvanor. En frånvarande förälder med kort stubin som mestadels bara bryr sig om sig själv, men framförallt sin karriär. Han är den typiska personen som ständigt försöker fly ifrån sin skugga. En person som frekvent försöker övertala sig själv om att han inte är ett rövhål, vilket är svårt för det är nästintill det enda han är.
Personalen i polishuset är inte av starkaste kaliber. Det är lätt att bli arbetsskygg i en by där brott är lika sällsynt som en nykterist. John Marshall arbetar under sin far (Robert Forster) som har arbetat inom poliskåren under i princip hela sitt arbetsliv. Det är en gubbe med blåsljud i hjärtat men som inte vill inse att det är dags att slänga in handduken. Olyckligtvis sker det såklart ett antal underliga mord i byn tätt inpå varandra. Ett scenario som inte är idealiskt för en sheriff med hjärtproblem och en tröttkörd son som är lika samarbetsvillig som en ilsken bebis i polisuniform.
The Wolf of Snow Hollow bjuder på mycket energi och rappa dialoger. Karaktärerna är finslipade och det är definitivt en av filmens huvudsakliga styrkor. Manuset är av kvalité men blir tyvärr lite av en skugga till karaktärerna. Det saknas stundtals effektivitet i vändningarna. Den mystik som filmen vill fånga finns inte riktigt där och därför är man inte lika engagerad i handlingen. Men, slutet möter oss med kraft och vi får ett avslut som toppar förväntningarna.
The Wolf of Snow Hollow arbetar mer för utvecklingen av huvudkaraktären. Ingen djupdykning men, ett mer arbetat område än något annat. Maskulinitet, föräldraskap, identitetskriser, raserade äktenskap, det är ett fåtal av de huvudämnen filmen rör sig kring. Det som gör filmen unik är att man väljer att möta det seriösa med en otroligt välbalanserad mörk humor. För visst känns det bättre när vi kan skratta åt livets elände ibland?
4/5